Som en mäktig och djupt symbolisk uppenbarelse flög den 17 oktober militära jetplan från Tyskland och Israel i tät formation över Jerusalem, den judiska statens huvudstad, och dess parlamentsbyggnad (Knesset).
Överflygningen bekräftade solidariteten mellan dessa två nationer. Den israeliska skvadronen anfördes av flygvapenchefen generalmajor Amikam Norkin och den tyska av hans motsvarighet generallöjtnant Ingo Gerhartz. Båda fick motta medaljer vid en ceremoni i samband med tilldragelsen.
För mig personligen, ett ögonvittne till det tolvåriga tyska nazistväldet (1933-1945), var upplevelsen av flyguppvisningen ett mirakel. Jag tänker på att uttrycket ”vända sig i graven” skulle passa in på dem som en gång önskade genomföra en ”slutgiltig lösning på judefrågan” och som förutsåg sin egen ”slutgiltiga seger”. Men de misslyckades. Judiska och kristna bibeltroende vittnar däremot om att Bibeln fortfarande är pålitlig och Israel oförstörbart.
Den tysk-israeliska formationsflygningen var bara början. I två veckor har flygvapenenheter från Frankrike, Grekland, Indien, Italien, Storbritannien och USA, totalt åtta nationer, deltagit i aldrig förut skådade storskaliga flygövningar inom israeliskt luftrum i avancerat operativt träningssyfte: en enhets- och styrkeuppvisning och en tydlig varning till Iran. Under samma tidsperiod genomförde Iran demonstrativt egna militära flygövningar.
I själva verket gällde detta mer än blott och bart vänskapliga relationer. Det handlade om att dela med sig av avancerad kunskap och tillförlitliga erfarenheter. Jag påminner mig versen: ”Jag vill sätta dig till ett ljus för hednafolken” (Jes. 49:6).
Israel har alltid varit en fredsälskande nation och är därför tacksamt för varje bevis på vänskap från den tyska sidan. Ett sådant är att förbundskansler Angela Merkel har besökt Israel åtta gånger.
I likhet med andra överlevande från Förintelsen hoppas jag att Tyskland under sin nya regering kommer att bli en pålitlig allierad. Tyskland har haft en motsägelsefull relation till Israel under de senaste decennierna. Samtidigt som diplomati och kommersiella handelsförbindelser utvecklats, har Tyskland sällan motsatt sig FN- eller EU-resolutioner som kritiserat eller fördömt Israel. Man har stått överst på listan av västländer som gjort affärer med Israels ärkefiende Iran, vilken dagligen utropar sin avsikt att förinta den judiska staten. Och Tyskland har orubbligt vägrat att erkänna Israels huvudstad sedan årtusenden: Jerusalem. Den tyska ambassaden ligger i Tel Aviv.
Som Bokens folk tror vi i sanning: ”Det finns en vän mer trofast än en bror” (Ords. 18:24).