Desarmering av ett raketfragment som slagit ner i en bostad i Israel. ”Var frimodiga och oförfärade, frukta inte och var inte förskräckta för dem. Ty HERREN, din Gud, går själv med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig” (5 Mos. 31:6).
_
Det nya året har medfört ett annorlunda Mellanöstern: ett antal tyranner besegrade och en kraftfull president i Washington med många vänner av Sion i sin inre cirkel. Dock råder fortfarande förvirring och desinformation, oavsett om det gäller Gaza, Judéen-Samarien (den s.k. Västbanken) eller FN. Men Israel kommer att överleva, såsom det gjort i tusentals år.
En israelisk general hävdade för en tid sedan att riskerna och farorna i Judéen-Samarien var större än allt som utspelats med Hamas i Gaza. I månader har Israels armé bemött terroristattacker längs sin östra gräns. Hundratals terrorister har arresterats, vapen och tunnlar har förstörts.
Upproret hänger samman med att terrorfinansiären Iran ändrat fokus efter att Hamas och Hezballah reducerats till mer eller mindre kraftlösa bråkmakare. Det förödmjukade Irans ”eldring” kring Israel har sprakat till och slocknat. Inte ens Jemens houtier innebär något större hot mot Israel.
I slutet av februari kommer 33 gisslantagna från Gazas tunnlar, i åldrar från 19 till 80, att vara fria, bland dem israeler, amerikanare, européer och thailändare, inklusive kvinnor. Deras brott: de är judar eller levde tillsammans med judar.
Berättelserna om vad de fått utstå av övergrepp samt fysisk och psykisk tortyr – sexuella attacker, misshandel och svält, medicinska ”ingrepp” utan bedövning samt vägran att tillhandahålla läkemedel – har knappast nämnts utanför Israel.
I utbyte friger Israel ett tusental fångar och häktade. 83% av dessa är terrorister fällda för våldsbrott, resten för uppvigling eller för medlemskap i en terroristorganisation. 91% är män, 9% kvinnor och 3% tonåringar.
Bland dem finns mördare, skyldiga till sprängdåd i restauranger eller bussar och hemfridsbrott med 6, 21, 35 eller 45 dödade, ibland hela familjer.
Erfarenheten visar att 80% av terroristerna kommer att begå nya terrorbrott. T.o.m. Hamas-ledaren Yahya Sinwar, hjärnan bakom massakern 7 oktober, frisläpptes vid en fångutväxling 2011 tillsammans med ytterligare 1.026 i utbyte mot den israeliske soldaten Gilad Shalit.
Det nyliga firandet i Gaza visar att ingen eftergift kan förmå Hamas att ändra sig. Hamas har varken avrustat eller kapitulerat.
Den israeliske muslimske journalisten Khaled Abu Toameh säger: ”Det är bara en tidsfråga innan terroristgruppen försöker sig på en ny 7 oktober-liknande attack mot Israel… Hamas måste i grunden besegras och elimineras, inte belönas för att man begått det värsta brottet mot judar sedan Förintelsen… Det enda avtal som kan ge fred är en vapenvila där Hamas förpassats till den eviga vilan” (”A Deal That Keeps Hamas In Power Is Meaningless”, Khaled Abu Toameh, Gatestone Institute, 19 januari 2025).
Alan Dershowitz, f.d. professor vid Harvard Law School, kallar gisslanutväxlingen utpressning, inte avtal: ”Skulle du kalla det avtal ifall någon kidnappade ditt barn och du ’gick med på’ att betala lösensumma för att få henne tillbaka? Kidnappningen var ett brott. Och utpressningskravet var ytterligare ett brott”, konstaterar han. (”It Wasn’t a Deal–It Was a Crime”, Alan M. Dershowitz, Gatestone Institute, 17 januari 2025).
Gisslan Gadi Mozes, 80, frigiven efter 482 dygns fångenskap i Gaza. President Trump vill se alla palestinier lämna Gaza.
“När en terroristgrupp ‘förhandlar’ med en demokrati har den alltid övertaget. Terroristerna hämmas inte av moral, lag eller sanning. De kan mörda efter eget gottfinnande, tortera godtyckligt och hota med ännu värre åtgärder. Demokratin, å andra sidan, är skyldig att agera enligt lagens krav och måste lyssna till gisslanfamiljernas vädjan.”
Hamas är inte ensamt skyldigt, säger Dershowitz. ”Allra mest medskyldiga, med blod på sina händer, är Hamas supportrar på universiteten, som skanderar för intifada och revolution. Detsamma gäller internationella organisationer, t.ex. Internationella brottsdomstolen, som behandlar Israel och Hamas som jämlikar. Dessa terrorism-bejakare uppmuntrade Hamas att hålla ut många månader i tro på att deras stöd skulle pressa Israel till större eftergifter.”
Caroline Glick, premiärminister Benjamin Netanyahus rådgivare i internationella frågor, går ännu längre. Hon håller alla gazabor ansvariga för dödsoffren och förstörelsen: ”Alla deltog. Vrålande folkmassor överlämnade facklor till 10-åringar, gav dem hedersuppdraget att sätta eld på bostäder, bränna hela familjer levande. Palestinsk-arabiska folkhopar fotograferade, hojtade och skrattade i extas medan de våldtog, torterade och mördade sina offer. Och när de återvände hem till Gaza med sin gisslan, de döda och de levande, välkomnades de av tusenhövdade skaror som segerrika hjältar. Ja, Hamas planerade detta sadistiska folkmord. Ja, Hamas ledde anfallet. Men det var ett projekt-för-hela-samhället” (”Israel must win this war”, Caroline Glick, Israel National News, 24 januari 2025).
Faktum är: trots att man var känd som terroristorganisation valdes Hamas 2006 av majoriteten av Gazas invånare.
Glick betonar att i den andra av överenskommelsens tre steg för att få de återstående levande i gisslan tillbaka, ska Israel dra sig tillbaka från Gaza, inklusive gränsområdet mot Egypten. ”Konsekvensen av ett fullständigt israeliskt tillbakadragande från Gaza är att Hamas vinner kriget; man inte bara överlever intakt, man behåller också full kontroll över Gaza och blir aktad världen över som den jihadistiska kraft som begick folkmord och överlevde för att återuppbyggas – och upprepa det om och om igen.”
Kropparna av de döda i gisslan kommer att behållas av Hamas under tiden som det tredje steget pågår: förhandlingar om upprättandet av en palestinsk stat.
Och inte nog med detta. ”Det gäller Iran; om Hamas överlever och Hezballah överlever, kommer Iran att framstå som det här krigets segrare.”
Enligt FN:s hjälp- och arbetsorgan (UNRWA) rullar nu hundratals lastbilar med bistånd in i Gaza. Före vapenvilan 19 januari 2025 var det emellertid FN, inte Israel, som begränsade biståndsleveranserna. Hundratals lastbilar stod parkerade på gazasidan av gränsen; de hade släppts igenom av Israel, men hejdats av FN i väntan på att medarbetare (d.v.s. Hamas) skulle ta över, alltsammans del i en komplott för att kunna beskylla Israel för ”hungersnöd” i Gaza. (”UN Blocks Aid to Gaza to Fake a Famine”, danielgreenfield.org, 10 januari 2025).
Knappast förvånande. UNRWA har hundratals anställda Hamas-medlemmar; dess anläggningar har t.o.m. använts för att hålla israelisk gisslan fängslad.
FN-organet Famine Early Warning System (FEWS) klargjorde för flera månader sedan att svältsiffrorna överdrivits med hundratals procent; ändå ignorerades dess expertutlåtande. UNRWA hävdade i december 2024 att 2.205 lastbilar hade släppts in i Gaza; det verkliga antalet var drygt 5.000.
FN:s uttalade Israel-förakt utspelas inte i ett vakuum. 14 januari publicerade Anti-Defamation League sin 10:e årliga granskning av den världsomfattande antisemitismen; man avslöjade att 46% av världens vuxna befolkning, d.v.s. 2,2 miljarder människor, ”hyser djupt ingrodda antisemitiska attityder”; de högsta procenttalen finns i Mellanöstern, de lägsta i Kanada, Holland, Norge och Sverige.
Endast 48% av de tillfrågade i den 100 stater breda undersökningen bejakade Förintelsen som historisk sanning.
När judar varje vår upprepar Pesach-(påsk)-berättelsen, framhåller man att det i varje generation finns de som vill förgöra oss, men att den Evige, lovad vare han, är trofast. Denna mäktiga tillförsikt har gett stöd åt det judiska folket och är en uppmuntran för alla som tror på Guds ord.