I schack flyttas en vit pjäs allra först. Är detta rasism? För några veckor sedan försökte en radioreporter i Australien intervjua John Adams i Schackförbundet. Reportern antydde att schack är rasistiskt och ville veta ifall Adams ansåg att spelreglerna borde ändras.
Adams, ekonom till yrket, avstyrde intervjun som han kallade slöseri med skattebetalarnas pengar och ett försök att tillämpa ”ett ideologiskt marxistiskt betraktelsesätt på vad som helst och allting”. Adams är uppenbarligen ingen försagd typ.
Det här är inte blott och bart knäppskalleri; det är vanvett. Och det förekommer överallt.
• I juli månad rapporterade amerikanska nyhetsmedia om COVID-19-fester för människor som enligt test var viruspositiva. I Tuscaloosa, Alabama, dog en yngling bara några dagar efter att han deltagit i sådant party.
• På såväl väst- som östkusten i USA turades guvernörer om att tillåta restauranger och barer att hålla öppet, samtidigt som man förbjöd gudstjänster. Under några dagar tillät den kaliforniske guvernören kyrkorna att öppna, men förbjöd skamlöst nog all sång!
• I Israel har premiärminister Benjamin Netanyahu, som står inför rätta åtalad för kapitalmissbruk, under flera månader kritiserats av nyhetsmedia på vänsterkanten för samtliga sina uttalanden eller åtgärder (ett öde han delar med USA:s president Donald Trump), oavsett om det handlat om coronaviruset, den sviktande ekonomin eller Irans kärnvapenambitioner.
• Mediarapporter om framträdande kristna pastorer som stöder samkönade vigslar eller själva har haft utomäktenskapliga förbindelser blir allt vanligare. Inte heller rabbiner har skonats. Vissa har bevisats vara skyldiga till ekonomisk korruption. Majoriteten av prästerskapet är gudfruktiga och rättrådiga bibeltroende, men de negativa rapporterna är oroväckande.
(Jeffrey D. Allred)
George Floyds död i samband med att han arresterades av polis i Minneapolis, Minnesota, den 25 maj utlöste våldsamma protester och förberedda upplopp världen över.
Varje anständig människa är motståndare till rasism. Men hur bör motståndet te sig?
Enligt protestledare äger ingen individ, död eller levande, som kan knytas till slaveri eller överhuvudtaget något slags rasism, rätt till civilt arbete, offentlig befattning eller – värst av allt – något minnesmärke till sin ära.
En ”annulleringskultur” banade väg för förstörelse av egendom i miljarddollarklassen. Butiker, restauranger och kyrkor plundrades eller brändes ner utan åtskillnad. T.o.m. statyer av hjältar som motsatt sig slaveri raserades. Åskådare, även barn, misshandlades. Vissa sköts till döds.
Organisatörer av antirasistiska protester använde själva allt som oftast rasistisk terminologi som fördömde judar för ”vita privilegier” och upprepade gamla konspirationsklyschor om judar som kontrollerar världen.
Åsikter från ledaren för Nation of Islam, imamen (predikanten) Louis Farrakhan, upprepas på internet tiotals miljoner gånger, vidarebefordrade av idrottsstjärnor och kändisar. I ett tal den 4 juli sade Farrakhan: ”Till dem av er som säger att ni är judar kommer jag inte ens att ge äran av att kalla er jude. Du är inte jude, du är Satan”. Från ett tal i oktober 2018: ”Kallar ni mig antisemit? Sluta med det. Jag är anti-termit.” Han har tidigare kallat Hitler en ”mycket stor man” och judisk tro ”rännstensreligion”.
Hundratals rabbiner och judiska ledare gick arm i arm med Martin Luther King Jr. vid protestmarscher på 1960-talet och har i årtionden kämpat i främsta ledet för lika rättigheter för svarta och alla minoriteter. Detta förtigs.
• Under allmänt utbredd fruktan gav skräckslagna politiker och affärsmän efter för pöbeln. Polischefer och borgmästare sågs knäfalla i underkastelse inför upploppsmakare. Polismän försedda med kravallutrustning stod tysta medan ligister på det grövsta förbannade och hetsade dem.
• Staden New Yorks borgmästare kapitulerade och skar ner polismaktens budget med en miljard dollar. Arbetsmoralen är låg inom polisdistrikten eftersom befäl hindras från att agera kraftfullt. Hundratals väljer förtidspension.
• En regerings främsta plikt är att upprätthålla allmän ordning och lugna sin befolkning. Men bilderna uppvisar en demokrati som kapitulerar inför anarki. Garvade liberala politiker, tvingade till anpasslighet för att inte riskera att bli avsatta från sina befattningar, kallade protesterna ”huvudsakligen fredligt motstånd”.
• Vid såväl New York Times, världens mest inflytelserika dagstidning, som Wall Street Journal och Washington Post har hittills i år hundratals journalister gjort uppror mot ledningen; många påstod sig vara hotade p.g.a. publicering av konservativa åsikter som de själva inte höll med om.
De panikslagna och maktlösa tidningsledningarna kapitulerade. Chefredaktörer avskedades och konservativa skribenter avvisades. Andra reportrar slutade självmant, med hänvisning till mobbning och öppen antisemitism från sina kollegers sida.
Idag ersätts traditionella journalister med sådana som tror att just de vet vad som är bra och rätt och som skapar nyheter avsedda att främja deras egna ideologiska målsättningar, skriver New York Times f.d. chefredaktör Tom Kuntz (Real Clear Investigations, 29 april 2020). Så ta farväl av den objektiva nyhetsförmedlingen! Journalistisk integritet? Kalla det helt enkelt falska nyheter – den Nya Sanningen.
• I Storbritannien har muslimska ungdomsgäng begått sexuella övergrepp mot tusentals vita flickor (19.000 fall under 2019 [Independent, 28 december 2019]), alltmedan såväl polis som socialarbetare underlåtit att ingripa på allvar. Rapporter om”grooming” [exploatering av minderårig] eller utnyttjande av icke-muslimska tonåringar har i åratal tystats ner av myndigheterna. Fruktan för att provocera den slutna muslimska befolkningsgruppen har spelat en icke oväsentlig roll i mörkläggningen.
• Turkiets president Recep Tayyip Erdoǧan tog tillfället i akt medan världen var upptagen av pandemin att i juli slutföra förvandlingen av Istanbuls massiva Hagia Sophia-komplex till moské. Den antikristna symboliken i att konvertera den f.d. Konstantinopel-katedralen (uppförd år 537) till först museum och nu moské var tydligt för Erdoǧans muslimska bröder, som förstår förpliktelsen att besegra alla otrogna, främst kristna. Som väntat teg världen stilla, skrämd till passivitet.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hälsar supportrar som 10 juli firar förvandlingen av den historiska Hagia Sophia-katedralen i Konstantinopel (Istanbul) till moské. (AP)
• Även Kina insåg möjligheten och slog till. Tack vare avsaknaden av allvarliga konsekvenser av sitt misslyckande med att kontrollera coronaviruset, oavsett om detta skedde medvetet eller av misstag, och ohotat av papperstigern WHO (FN:s Världshälsoorganisation) tog Kina fullständig kontroll över det upproriska Hong Kong. Fastän Kina juridiskt sett är förhindrat att göra detta före 2047 förblev världen tyst, skrämd till passivitet. (Kommer Taiwan att bli nästa offer?)
• Coronavirusets vågor, 850.000 dödsoffer hittills och långt ifrån slut, har väckt en fruktan och panik som inte upplevts på flera decennier. I samhällen över hela världen ligger stadsgator tomma. Närstående som betraktats som friska har dött. Människor har kontaktat oss och vädjat om förbön för virusdrabbade släktingar.
(Men trots allt har det förekommit välsignelser: Familjeförsörjare som isolerats hemma istället för att ta sig till en arbetsplats har plötsligt funnits till hands för sina familjer. I kampen mot långtråkighet har familjemedlemmar kommit närmare varandra.)
Vad är det som pågår? Finns något samband mellan dessa spillror?
Jag är ingen domedagsalarmist, och jag betraktar med misstänksamhet dem som sprider undergångspessimism. Och ändå är det omöjligt att bortse från den nuvarande tidsålderns vilda kaos.
Jag vet inte om vi nått fram till ”den yttersta tiden”. Templet har inte återuppbyggts, men Israel har återupprättats som nation. Bibeln innehåller häpnadsväckande paralleller till nutida händelser vilka borde aktivera alla att i andligt avseende ta Gud på allvar.
Profeten Jesaja såg sitt folk bestört och förtvivlat inför de babyloniska arméernas invasion:
”Därför förtär en förbannelse jorden; de som bor på den måste straffas för sin skuld. Därför tynar jordens invånare bort; bara några få är kvar. Vinmusten sörjer, vinstocken tynar bort. Alla som var hjärteglada suckar. Det är slut med pukornas fröjd; de gladas sorl har upphört. Det är slut med harpans glädje. Man dricker inte vin under sång; rusdrycken är bitter för dem som dricker den. Den öde staden ligger nerbruten; alla hus är stängda; ingen kan komma in. Ute på gatorna hörs klagorop över vinet. All glädje har förmörkats; all jordens fröjd har flytt. Bara ödeläggelse är kvar i staden; porten har slagits i spillror” (24:6-12).
Även Nya testamentet fokuserar på framtida orostider. Jesu välbekanta ord avslöjar förhandskunskap: ”Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det skall bli hungersnöd och jordbävningar på den ena platsen efter den andra. Men allt detta är bara början på födslovåndorna” (Matt. 24:7-8).
”Det skall bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra. Fasansfulla ting och stora tecken skall visa sig från himlen… Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning” (Luk. 21:11,28).
Dagens tragiska berättelser är välkända för dem som har lidit under gångna årtionden, som själva har bevittnat världskrig, svält och sjukdom. De är också välkända för dem som har varit förföljda offer för Förintelsen och för outsägliga fasor, och som tvingats uthärda förtvivlan och skam.
Det här må vara förskräckande händelser, men för verkligt troende innebär de inte hopplöshet. Tillit till Gud och hans eviga löften ledde till räddning i gångna tider, gav daglig kraft och dagligt beskydd, andlig frälsning och känslomässig frid – och skall göra sammalunda än en gång.
”Salig är den som har Jakobs Gud till sin hjälpare. Han sätter sitt hopp till HERREN, sin Gud” (Ps. 146:5).