Att hitta paralleller mellan Bibeln och dagens samhälle är rabbiners och predikanters gebit, men ibland kan även lekmän få upp ögonen för det uppenbara:
Detta har varit året när vi alla varit isolerade – som Noa. Vi har det naturligtvis något bekvämare. Han drev omkring på havet ett helt år. Vi behöver inte handskas med sjösjuka. Vi kan fortfarande handla livsmedel och gå på läkarbesök.
Detta är också året när de besynnerliga texterna i Tredje Moseboks kapitel 13-14 har blivit världens mardröm. Nedsmittning, isolering och desinficering av hem är de rigueur för dem som drabbats av coronaviruset.
Israel har besparats den värsta hemsökelsen.
Det ska erkännas att förvirring rådde p.g.a. kommunikationsbrister, oeniga forskare och regeringstjänstemän, landsomfattande nedstängning med inledande brist på samarbete och utbrett missnöje bland föräldrar som inte kunde få sina barns videobaserade skollektioner att fungera p.g.a. brist på datorer i hemmen.
Och ändå höll de av regeringen i ett tidigt skede anbefallna strama åtgärderna den 9,19 miljoner stora nationens dödstal nere på 225 dödsoffer bland 16.100 infekterade den 1 maj. Dödlighetsprocenten i Kanada, Nederländerna, Schweiz, Sverige, Tyskland, USA och Österrike är mångfaldigt högre.
Flera sjukhus rapporterade inga nya patienter under flera dagar i följd, vilket ledde till att några coronavirusavdelningar kunde avvecklas. Sjukhusvården var densamma för judar och araber, unga och gamla. Ingen urskillnad görs någonsin i Israel utifrån från religion, etnicitet, kön eller ålder. Ingen politiker bad åldringar ”offra sig” för att bereda plats åt yngre och friskare.
Medan de lokala följderna av viruset utgjorde israeliska toppnyheter under flera veckor, var Israel sysselsatt med hjälp åt andra nationer, pågående forskningsarbete och goda gärningar.
• Israeliska uppfinnare publicerade gratis konstruktionsritningar på en respirator för c:a 500 USA-dollar. Redan inom en timma efter publiceringen hade ritningarna laddats ner 19.900 gånger. Hundratals grupper monterar med högsta fart dessa respiratorer för att skänka dem till Afrika, där behovet är desperat (i dess 41 länder finns bara totalt 2.000 respiratorer). Enligt försiktiga bedömningar kommer 122 miljoner människor att smittas.
• Israel har inbjudit dussintals arabiska läkare och sjukvårdsarbetare från Judéen-Samarien (den s.k. Västbanken) och Gazaremsan för utbildning inom Israel i behandling av coronaviruspatienter och har tillhandahållit skyddsutrustning för användning i deras dåligt utrustade kliniker.
(Vilket inte hindrat den palestinska administrationen från att anklaga Israel för att sprida pandemin bland palestinierna och vägra klargöra hur man bekämpar den. En uppsjö av konspirationsteorier om en judisk coronaviruskomplott grasserar inom PA och över hela Mellanöstern.)
• Samtidigt fortsätter laboratorier i hela Israel sin forskning för att finna kur mot coronaviruset (vissa med initial framgång) och utarbeta bättre behandlingsmetoder och utrustning. En behandling från RedFill Biopharma används på 160 COVID-19-respiratorpatienter med livshotande symptom på tre sjukhus i norra Italien.
• Jordbrukare som p.g.a. stängda restauranger inte kan sälja sin avkastning till livsmedelsproducenter har skänkt tusentals ton grödor till nationella livsmedelsdepåer för distribution bland det stora antalet behövande.
Tragiskt nog måste Israel varje vecka fortfarande stå ut med terrorattacker från Gazaremsan samt fientliga hot från nya iranska installationer längs den syrisk-israeliska gränsen. Till detta kommer Irans test i april av en ny trestegsmissil med utökad räckvidd, vilken utgör ett mycket allvarligt hot mot Israel för vilket inget ändamålsenligt försvar existerar. Även knivattackerna inom Israel fortsätter.
Men då och då dyker positiva rapporter upp. En undersökning publicerad i april av Tel Avivs universitet noterar den nationalistiska profilen hos de araber som lever tillsammans med judar: bland de icke-judiska israelerna definierar sig 23% företrädesvis som ”israeler” och 51% som ”israeliska araber”. Endast 7% kallar sig fortfarande för ”palestinier” – jämfört med för ett år sedan, då 18% gjorde detta.
För den majoritet av israelerna som är isolerade i sina hem, är det mest bekymmersamma att inte kunna delta i det normala vardagslivet. Det är lätt att föreställa sig att samma känslor fanns hos Noa och hans familj för så många årtusenden sedan.