Terrorister från antikristna islamistiska Boko Haram, Nigeria
Vid slutet av en Shabat nyligen körde jag till haKotel (templets bönemur) med en lista på människor som skrivit till oss den senaste veckan och bett om förbön. På återväg till bilen fällde jag en kommentar till min son Shimon: ”Här är alldeles lugnt och stilla. Trädens löv är totalt orörliga.” De vanligtvis starka vindarna hade stillnat och under några rofyllda ögonblick hördes inte ett endaste ljud.
Jag kunde inte bli kvitt känslan av den där tystnaden när jag tänkte på oktobers stora nyhet och dess följdverkningar: En vapenvila hade utropats och 20 nätt och jämnt levande av gisslan släpptes ur Gazas underjordiska fängelsehålor. I utbyte frigavs 2.058 arabiska fångar från israeliska fängelser, däribland mördare, våldtäktsmän och hundratals dömda terrorister.
Nästa dag, medan israeliska trupper drog sig tillbaka från Gaza stad, återtog Hamas sin vanliga roll. Deras handgångna män gjorde razzior i bostadsområden överallt i Gaza, grep tjogtals klanledare och avrättade dem på plats. Andra samlades ihop på offentliga torg, försågs med ögonbindlar och sköts utan rättegång. Det var en extrem uppvisning av total, obeveklig makt.
Världen teg. Från nyhetsmedia kom inte ett knyst i protest. Världens ledare valde återigen tystnaden. Vart hade de alla de som brukade protestera tagit vägen? Brydde de sig inte om att palestinier förtrycktes? Var fanns alla moralpredikanter som (utifrån konstruerade bevis) så passionerat anklagat Israel för folkmord? Borde inte någon ha gjort någonting – eller åtminstone sagt någonting? Uppenbarligen är det så att om man inte kan lägga skulden på judarna, så spelar det ingen roll. Här gäller en gammal plattityd: ”Inga judar, inga nyheter” (eng. ”No Jews, no news”).
Konservativa kommentatorer påpekade det ironiska i sammanhanget, kallade det hyckleri av grövsta kaliber. Så länge som judar höll i skjutvapnen, var det något man kunde reagera mot. När israelerna väl hade dragit sig tillbaka, brydde sig ingen om palestinierna.
Men stopp och belägg! Israel var inte det enda ämnet på vår planet förra månaden.
Rapporter kom från Sudan: Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) ”utsattes mer än 450 människor på torsdagen [28 oktober] för en massaker på det sista fungerande sjukhuset i den sudanesiska staden El Fasher” (New York Times, 29 oktober 2025). Staden var sista fristad för 260.000 människor, flertalet svältande eller skadade, när RSF (Rapid Support Forces) ”påbörjade sitt slutanfall mot staden efter drygt 18 månaders brutal belägring”. RSF ”hade de senaste månaderna uppfört en jordvall runt staden för att förhindra införsel av livsmedel och sjukvårdsmateriel”.
Medlemmar i islamistiska Rapid Support Forces, Sudan
Drygt 12 miljoner människor är hemlösa i Sudan och 400.000 har dött i det krig som inleddes i april 2023 (New York Times, 4 november 2025). Lägg därtill att ”fler människor har dödats under den senaste veckan än under hela det två år långa Gaza-kriget” (Telegraph [London], 5 november 2025).
Vissa politiker uttryckte oro, men en kollektiv gäspning var den förhärskande reaktionen. De pro-palestinska muslimska demonstranterna sov så gott därhemma.
Andra rapporter kom från Nigeria: De muslimska terroristerna av Boko Haram i norr har attackerat kristna i södra delen av landet sedan 2009, med hundratusentals dödsoffer (350.000 barn, flertalet under fem års ålder) (Al Jazeera, 24 juni 2021), masskidnappningar, våldtäkter och tvångskonverteringar samt till dags dato bränt ner 12.000 kyrkor och 2.000 kristna skolor (”Nigeria’s Genocide Against Christians ’Spreading Like a Cancer’”, Gatestone Institute, 29 oktober 2025).
Förvånas någon över det faktum att världen inte har gjort någonting? Uppenbarligen var skenheliga uttalanden det enda som världens ledare kunde åstadkomma. De protesterande? In absentia.
Ett undantag var USA:s president Donald Trump som 1 november hotade Nigeria med militärt ingripande om ”dödandet av kristna” inte stoppas. Han var den ende som stod upp och agerade mot förföljelsen av kristna (”Trump threat of military action in Nigeria prompts confusion and alarm”, Washington Post, 2 november 2025).
Förr eller senare kommer Israel att åter bli inblandat i något intermezzo. Världen kommer att vakna upp ur sin sömn och än en gång bestraffa och förakta Israel, oavsett vem som bär skulden. Detta är i sanning ett ensamt folk som inte ”räknas in bland andra folkslag” (4 Mos. 23:9).
För Israel är idag Guds försäkran om beskydd i Sakarjas 3.000 år gamla profetia verkligen ett ord i rättan tid: ”Och det skall ske på den tiden att jag skall göra Jerusalem till en lyftesten för alla folk. Var och en som försöker lyfta den skall skada sig illa på den. Och alla jordens folk skall församla sig mot den” (12:3).