Artiklar Featured

I krigets och fredens tid


Israels mest välkända hälsning är ”Shalom!” I nästintill vartenda samtal önskar vi varandra shalom. Detta ord uttrycker faktiskt vad alla människor världen över längtar efter. Och det är i samklang med Israels Gud – fredens Gud.

Men lever vi verkligen upp till denna önskan? Har inte världsliga ägodelar, fåfäng heder, mord och dråp blivit den mänskliga existensens styrande principer? Just därför utvalde universums store Skapare genom trofasta tjänare som Abraham, Mose, profeterna och andra ett litet och laglydigt folk åt sig själv: Israel.

Israel har oupphörligen överfallits, förföljts och mördats av vår själs fiende. Den 7 oktober 2023 upplevde Israels folk återigen ett utrotningskrig, som eskalerade till en mångårig konflikt. Som 95-årig överlevande från Förintelsen kan jag tydligt se vår tids paralleller. Inledningsvis fick Israel stöd av västländerna i sitt försvar gentemot Hamas. I den israeliska försvarsmakten finns de finaste, mest välutbildade soldaterna. Två av mina barnbarn tjänstgör för närvarande inom IDF.

Varenda attack från muslimska terrorister slogs tillbaka med kraft. Hela toppskikt av deras tyranniska ledare eliminerades på ett ögonblick. Var de så förblindade att de inte insåg att de kämpade inte bara mot judar, utan också mot Israels Allsmäktige Gud?

Ändå har tusentals familjer i Israel måst utstå ett enormt lidande som vållats oss av angripare på sju fronter. Jag har skrivit om de mest brottsliga av dessa handlingar, om liv som gått till spillo, permanenta personskador, förstörda hem och förlorat levebröd.

Även vi själva har upplevt raketexplosioner i vårt bostadsområde och hundratals alarmsirener i månader, såväl dag som natt, när min hustru Leah och jag måst rusa till skyddsrummet.

Och så, den första dagen under pesach (påsken), ramlade jag omkull och fördes blödande i ambulans till sjukhuset för behandling. Så mycket minns jag.

Ögonvittnen har berättat för mig att jag under min sex dagar långa vistelse på sjukhusets provisoriska, underjordiska och bombsäkra vårdavdelning slog upp ögonen och talade – på engelska, tyska, polska och svenska – till alla närvarande: ”Det är inte Israel ni bekämpar. Var och en som kämpar mot Israel drar i krig mot Israels Gud!” Det var mycket mer jag ville säga, men jag fattade mig kort.

Idag är jag tillbaka och i arbete vid mitt skrivbord. Jag tackar Gud för att jag blev bevarad från något än värre. Vi är sannerligen en nation av överlevare. Shalom!