Malmö, Sverige; Toronto, Kanada; Sydney, Australien; Swindon, England
_
Jag slog upp mitt exemplar av Jerusalem Posts morgonupplaga 25 november i fjol och blev bestört av en artikel på sidan 4.
Pastor Shaun O’Sullivan (36) från Awaken Ministry, en utåtriktad evangelisk verksamhet i Swindon, England, hade arresterats 16 gånger under de senaste 5 åren.
Hans brott? I ett fall hade han hälsat shoppare på stadens gågator med: ”Gud välsigne er”. En annan gång hade han i ett samtal med en muslimsk kvinna sagt: ”Vi älskar judarna.” För sina modiga uttryck för tro har O’Sullivan knivhuggits och misshandlats och hans barn hotats till livet.
Polisen är inte oduglig; man är rädd, vill inte förarga den muslimska befolkningen. Kristna må förtryckas, men muslimer får inte provoceras! Följaktligen kan dessa i sina demonstrationer skrika fruktansvärda förolämpningar mot judar, och myndigheterna vänder bort blicken.
För flera år sedan höll vi i Sverige ett föredrag med musikinslag i en kyrka 20 minuter norr om Malmö. Efter sammankomsten slog vi och pastorn följe medan en assistent körde bil bredvid oss. Vår värd förklarade att eftersom stadsdelen blivit muslimsk var det inte längre ofarligt att befinna sig utomhus efter mörkrets inbrott.
I höstas fick vi brev från Eva i Umeå (635 km. norr om Stockholm). Hon skrev: ”Jag bor i ett hus med fyra lägenheter. I tre av dem bor muslimska familjer. Om ert brev hamnar vid fel dörr, kan det innebära livsfara för mig. Var vänlig sänd inga fler brev.”
Så långt har det gått.
I Toronto, Kanada, berättar rabbi Joe Kanofsky vid Kehillat Shaarei Torah-synagogan att hans ortodoxa församling har attackerats 10 gånger de senaste 18 månaderna. Fönster har krossats och helgedomen har vandaliserats. ”Jag brukar på skämt säga till mina församlingsmedlemmar att jag önskar att alla vore lika angelägna om att komma till synagogan som de där typerna”, säger rabbinen. ”De har klättrat över våra staket trots att vi har förbättrat säkerheten. Förr brukade synagogdörrarna stå olåsta, men nu lever vi i en osäker tid.”
Om man tror att problemen skulle avta efter vapenvilan i Gaza 10 oktober i fjol tar man miste. Antalet incidenter har ökat, säger Noah Shack, en av församlingens ledare: ”Vi ser att för dessa extremister handlade det aldrig bara om Israels aktioner i Gaza. Konflikten i Mellanöstern må ha gett fokus åt deras våldsaktivism, men nu när man ser en väg mot fred fördubblar de sina attacker. För dem spelar freden ingen roll. Det gäller att förgöra Israel och det judiska folket.”
Enligt Shack har polisen under de senaste två åren avvärjt ett halvdussin terroristangrepp mot judiska samhällen.
I september erkände Kanada för första gången officiellt en palestinsk stat. Och efter att en arresteringsorder hade utfärdats av Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) deklarerade premiärminister Mark Carney sin avsikt att arrestera premiärminister Benjamin Netanyahu om denne kommer till Kanada (Times of Israel, 23 november 2025).
Kanada har rykte om sig att vara en fridsam, vänligt sinnad nation, men under 2024 rapporterade judar sammanlagt 6.219 antisemitiska händelser, i medeltal 17 trakasseri-, vandalism- och våldsattacker varje dag. Antalet sexdubblades på ett enda år. Kanada har 40 miljoner invånare, av vilka 400.000 är judar.
Jämförelsevis uppvisade Tyskland, med en befolkning på 85 miljoner varav 125.000 judar, 6.238 antisemitiska attacker under samma år.
Schweiz har inte förskonats. I november i fjol, när vi försökte boka en sal i Zürich för ett föredrag i en offentlig inrättning, där vi hyrt in oss i 40 års tid, avslog förvaltningen brutalt vår ansökan med motiveringen att ”er organisation bryter mot vår institutions värderingar”. Bisarrt. Som förtydligande skrev dess talesman att (den sedan länge misskrediterade) ”tvåstatslösningen” var den enda lösningen på Gaza-kriget. Vi lyfter på hatten åt uthyrarna för deras uppenbara expertis i utrikespolitiska frågor.
Som en kuriositet minns jag våra föredrag i en av deras lokaler för några år sedan: en framträdande plats på bakre väggen upptogs av en stor mässingsplakett med en reliefbild av Vladimir Lenin, sovjetkommunistiska Rysslands förste ledare, som hade talat i denna lokal. Naturligtvis var detta avslöjande för institutionen; fotot av tavlan är nu diskret avlägsnad från dess hemsida.
Zürich, Schweiz
Vi minns en annan händelse för ett år sedan. En av våra understödjare i Zürich åkte spårvagn hem från arbetet och hamnade mitt i en anti-israelisk demonstration. Hennes vagn omringades och skakades våldsamt av demonstranterna, och en hel timme satt hon fast i den. Demonstranterna däremot kunde gå hem trygga och nöjda.
För tre år sedan drack jag kaffe i Zürich med två äldre damer; de beklagade utvecklingen i Europa och talade sansat om det ”kommande kriget”.
De hade bara delvis rätt. Det handlar inte om något kommande krig. Kriget har redan börjat och vi befinner oss mitt inne i det. Illdåden 7 oktober i Israel, morden på judar i Washington och Colorado och massakrerna på judar vid Bondi Beach i Sydney, Australien, är alla tydliga bevis på detta. Och kristna kommer inte att förskonas, vilket pastor O’Sullivan intygar.
Judar är de primära måltavlorna, men inte de enda. Det här är ett världsomspännande krig mot västvärlden och dess judisk-kristna bibliska värderingar. Och det kan inte hanteras med tystnad eller likgiltighet.
Under drygt två år har varje vecka tiotusentals demonstranter, sammanlagt miljontals över hela världen, samlats med hyllningar av Hamas och fördömanden av Israel, överallt under identiska slagord, förkunnande ”den sista striden”.
Det bör klargöras att de inte vände sig mot påtagliga israeliska kränkningar av mänskliga rättigheter, oberoende av vad plakaten påstod, och det handlade inte om en imaginär palestinsk stat eller det palestinska folket.
Beviset? I januari inleddes i Iran protester mot regimen. Tiotusentals demonstranter mördades av Ayatollah Khameneis stormtrupper. Men de anti-israeliska demonstranterna världen över, så aktiva mot ”det onda” Israel, drabbades av munhäfta. Plötsligt spelade mänskliga rättigheter ingen roll.
Denna situation beskrevs obönhörligt av USA:s Israel-ambassadör, pastor Mike Huckabee: ”Detta är ingen geopolitisk kamp, vänster mot höger, liberaler vs. konservativa, utan ett vertikalt krig mellan himmel och helvete, mellan godhet och ondska, mellan ljus och mörker” (JNS International Summit, Jerusalem, 28 april 2025).
Många människor i dagens värld hatar Gud, hatar Guds ord och dem som håller sig till det. Följaktligen hatar man Guds utvalda folk, judarna … och de kristna. Här finns nyckeln.
Det är säkerställt att Gud kommer att skydda sitt folk, eftersom han är en rättfärdig Gud, men han kräver vårt samarbete när det gäller att besegra ondskan. Likgiltighet belönas aldrig.
”Om du säger: ’Se, vi visste det inte’, så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar” (Ords. 24:12).
”Jag hörde HERREN tala, och han sade: ’Vem skall jag sända, och vem vill vara vår budbärare?’ Och jag sade: ’Se, här är jag. Sänd mig’” (Jes. 6:8).