{"id":3683,"date":"2021-08-12T08:49:36","date_gmt":"2021-08-12T08:49:36","guid":{"rendered":"https:\/\/hashivah.org\/?p=3683"},"modified":"2021-08-12T09:12:04","modified_gmt":"2021-08-12T09:12:04","slug":"whats-your-tribe","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/whats-your-tribe\/","title":{"rendered":"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d"},"content":{"rendered":"

E<\/span>n kvinna fr\u00e5gade mig en g\u00e5ng: \u201dSt\u00e5r m\u00f6nstret och f\u00e4rgen p\u00e5 din kippa<\/em> [el. yarmulke,<\/em> kalott] f\u00f6r din stamtillh\u00f6righet?\u201d Hon syftade p\u00e5 Israels tolv stammar och m\u00e5ste ha antagit att kippa-design i likhet med tartans,<\/em> skotskrutiga m\u00f6nster, inneb\u00e4r klanidentifikation.<\/p>\n

\u201dNej\u201d, svarade jag, \u201ddet handlar om personlig smak.\u201d Men i sj\u00e4lva verket kan designskillnader avspegla b\u00e4rarens grad av religiositet och t.o.m. hans politiska inst\u00e4llning eller annan anknytning.<\/p>\n

N\u00e5gon fr\u00e5gade mig dessutom nyligen: \u201dHur g\u00e5r det till n\u00e4r de grupper som \u00e5teruppt\u00e4cker sin judiskhet efter hundratals \u00e5r knyts till en stam i dagens Israel?\u201d<\/p>\n

Bet\u00e4nk de 150.000 etiopiska judar (k\u00e4nda som Beta Israel<\/em>) vilka nu lever i Israel. De ut\u00f6vade judiska religi\u00f6sa seder men var i hundratals \u00e5r avskurna fr\u00e5n andra judiska samh\u00e4llen.<\/p>\n

Eller t\u00e4nk p\u00e5 andra grupper som h\u00e4vdar judisk identitet men inte officiellt erk\u00e4nns som judar: igbo<\/em> i Nigeria, lemba<\/em> i Zimbabwe eller abayudaya<\/em> i Uganda och likas\u00e5 de som v\u00e4rlden \u00f6ver konverterat till judendomen. Vilken stamtillh\u00f6righet f\u00e5r dessa ifall de erk\u00e4nns som judar eller g\u00f6r aliya<\/em> (d.v.s. invandrar till Israel)?<\/p>\n

Specialfall: leviter och pr\u00e4ster<\/h3>\n

I<\/span>mmigranter till Israel \u201dtilldelas\u201d inte n\u00e5gon specifik israelitisk stam (med tv\u00e5 undantag). Flertalet judar vet idag inte vilken stam de tillh\u00f6r; detta av olika anledningar: \u00e5rtusenden av f\u00f6rf\u00f6ljelser, \u00e5terkommande f\u00f6rdrivningar, befolkningsblandning mellan stammarna och t.o.m. assimilation, allt resulterande i f\u00f6rlorad dokumentation.<\/p>\n

I diasporan, f\u00f6rskingringen, hade f\u00f6r flertalet judar stamtillh\u00f6righeten inte l\u00e4ngre n\u00e5gon praktisk betydelse f\u00f6r det dagliga livet, och med tiden f\u00f6rbleknade medvetenheten om den. (Sj\u00e4lva judiskheten \u00e4r emellertid en annan fr\u00e5ga, som vi kommer att se.)<\/p>\n

Vissa individer h\u00e4vdar en specifik stamh\u00e4rkomst. Ett litet antal av dessa \u00e4ger dokument i form av familjetr\u00e4d, sl\u00e4kttavlor som g\u00e5r tillbaka till kung David eller \u00e4nnu tidigare. Beta Israel h\u00e4vdar ursprung fr\u00e5n Dans stam och vissa jemenitiska judar sl\u00e4ktskap med Rubens. Alla dylika anspr\u00e5k \u00e4r inte internationellt erk\u00e4nda eller uppfyller historiska sannf\u00e4rdighetskrav, och den judiska majoriteten g\u00f6r inga s\u00e5dana anspr\u00e5k.<\/p>\n

Tv\u00e5 undantag \u00e4r leviterna och en s\u00e4rskild familj inom Levis stam: \u00e4ttlingarna till \u00f6verstepr\u00e4sten Aron. De sistn\u00e4mnda \u00e4r k\u00e4nda som kohaniter (hebr. kohanim,<\/em> d.v.s. pr\u00e4ster). I dagens Israel talar man s\u00e5ledes om tre kategorier: 1) Kohen,<\/em> 2) Levi<\/em> och 3) Israel;<\/em> den sista termen utg\u00f6r ett samlingsbegrepp f\u00f6r alla \u00f6vriga stammar plus konvertiter och \u201d\u00e5teruppt\u00e4ckta\u201d judar. Dessa kategorier noteras i det israeliska befolkningsregistret, men den urgamla stamtillh\u00f6righeten till\u00e4mpas inte i dagens Israel.<\/p>\n

Till skillnad fr\u00e5n de \u00f6vriga har Levis stam och dess underavdelning kohaniterna bibeh\u00e5llit sin tydliga identitet i tusentals \u00e5r. Modern genetikforskning har visat att en majoritet av v\u00e4rldens kohaniter delar samma genetiska mark\u00f6r, haplotyp, vilket antyder en \u201dfamiljetillh\u00f6righet\u201d. Detta faktum g\u00e4ller dock inte som bevis inf\u00f6r judiska myndigheter eller ens staten Israel, men av antropologer och historiker ses det som en indikation p\u00e5 ett gemensamt ursprung, en specifik urfader.<\/p>\n

Det tredje templet<\/h3>\n

V<\/span>arf\u00f6r beh\u00f6ll leviterna och kohaniterna sin identitet? D\u00e4rf\u00f6r att det var ett bibliskt krav. P\u00e5 grund av sina specifika uppgifter, f\u00f6rst i tabernaklet och d\u00e4refter i templet, var det n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r dem att noggrant bevaka sin h\u00e4rkomst. Det fanns bibliska restriktioner f\u00f6r kohanitiska \u00e4ktenskap. Man fick t.ex. inte gifta sig med fr\u00e5nskilda, konvertiter, ickejudar eller n\u00e5gon vars h\u00e4rkomst eller anseende kunde ifr\u00e5gas\u00e4ttas; detta f\u00f6r att inte kohaniten skulle ogiltigf\u00f6rklaras f\u00f6r aktiv pr\u00e4sttj\u00e4nst. \u00c4ttel\u00e4ngder f\u00f6rdes som bevis p\u00e5 h\u00e4rstamning och \u00e4ktenskapsl\u00e4mplighet. En kohanits hustru kunde tillh\u00f6ra valfri stam, men \u00e4ven hon m\u00e5ste kunna bevisa sin l\u00e4mplighet.<\/p>\n

Idag finns inget tempel; till vad nyttar d\u00e5 en pr\u00e4st? Ortodoxa judar tror p\u00e5 att ett tredje tempel kommer att uppf\u00f6ras i framtiden, s\u00e5 som det f\u00f6ruts\u00e4gs i Bibeln. Kohaniterna m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r \u00e4ven idag uppr\u00e4tth\u00e5lla sin h\u00e4rstamning som f\u00f6rberedelse inf\u00f6r \u00e5terupptagna pr\u00e4sterliga plikter.<\/p>\n

I det sekul\u00e4ra samh\u00e4llet finns naturligtvis assimilerade kohaniter, gifta med fr\u00e5nskilda kvinnor eller med ickejudar. Men i ortodoxa judiska samfund i Israel och v\u00e4rlden \u00f6ver uppr\u00e4tth\u00e5lls restriktionerna \u00e4n idag.<\/p>\n

Leviterna och kohaniterna har dessutom speciella funktioner i synagogsgudstj\u00e4nsten. Ett exempel: eftersom Gud befallde Aron och hans avkomlingar att v\u00e4lsigna Israel<\/em> i enlighet med den pr\u00e4sterliga v\u00e4lsignelsen (4 Mos. 6:23-27) \u00e4r kohaniter de enda som \u00e4r auktoriserade att uttala denna v\u00e4lsignelse \u00f6ver f\u00f6rsamlingen i gudstj\u00e4nstsammanhang, ett privilegium s\u00e5v\u00e4l rabbinen som n\u00e5gon annan synagogsfunktion\u00e4r saknar s\u00e5vida han inte \u00e4r kohanit.<\/p>\n

Att bevisa sin h\u00e4rstamning<\/h3>\n

H<\/span>ur vet en levit eller kohanit att han \u00e4r levit eller kohanit? I de flesta fall handlar det om muntlig tradition. En far ber\u00e4ttar f\u00f6r sin son och s\u00e5 vidare. Han lever i ett samfund d\u00e4r han och hans f\u00f6rf\u00e4der alltid har verkat som s\u00e5dana och \u00e4r k\u00e4nda som s\u00e5dana. Till skillnad fr\u00e5n sj\u00e4lva judiskheten, som beror p\u00e5 modern (matrilinj\u00e4r h\u00e4rkomst), best\u00e4ms stamtillh\u00f6righeten genom fadern (patrilinj\u00e4r h\u00e4rkomst). \u00c4ven dokument\u00e4r bevisning kan spela in. L\u00e4gg m\u00e4rke till att Esra anv\u00e4nde sig av sl\u00e4ktf\u00f6rteckningar f\u00f6r att avg\u00f6ra valbarhet f\u00f6r pr\u00e4st\u00e4mbetet.<\/p>\n

F\u00f6r att kvalificera sig som jude inf\u00f6r invandring till Israel beh\u00f6ver man skriftliga dokument som bevisar judiskheten. S\u00e5dana kr\u00e4vs ocks\u00e5 f\u00f6r judiskt gifterm\u00e5l i Israel eller i ortodoxa judiska samfund v\u00e4rlden \u00f6ver. Ett enkelt p\u00e5st\u00e5ende om judiskhet \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n

Det mest typiska grunddokumentet f\u00f6r att bevisa judiskhet \u00e4r en ketuba,<\/em> det egna vigselkontraktet eller f\u00f6r\u00e4ldrarnas, undertecknat av ansedda vittnen, ofta framst\u00e5ende rabbiner, som har granskat kandidatens judiska status generationer tillbaka innan de undertecknat ett s\u00e5dant dokument i samband med en vigselceremoni. Ketubatexten har anv\u00e4nts i tusentals \u00e5r och inneh\u00e5ller upplysningar om f\u00f6r\u00e4ldrarna och dessutom eventuella leviters och kohaniters stamtillh\u00f6righet. (Ett rabbinskt skilsm\u00e4ssodokument, kallat get,<\/em> ger liknande information.) Ett giltigt vigselkontrakt intygar att alla namngivna individer bevisligen \u00e4r judar och i f\u00f6rekommande fall kohaniter eller leviter.<\/p>\n

Principen om att judiskhet avg\u00f6rs p\u00e5 moderns sida har bibliskt st\u00f6d i Esras bok. Judiska m\u00e4n som \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n Babylonien, gifta med ickejudiska kvinnor med vilka de hade barn, skilde sig fr\u00e5n dem och barnen som ett tecken p\u00e5 botf\u00e4rdighet (Esra 10:2ff). Hade barnen ansetts som judiska i enlighet med f\u00e4dernas judiskhet, skulle de inte beh\u00f6vt avskiljas, endast kvinnorna. M\u00f6drarna var den avg\u00f6rande faktorn.<\/p>\n

Dessutom kr\u00e4vde Paulus i Nya testamentet inte att Titus, som var grek, skulle omsk\u00e4ras (Gal. 2:3), fast\u00e4n vissa f\u00f6rs\u00f6kte \u00f6vertala honom d\u00e4rtill. Som ickejude kr\u00e4vdes inte detta av Titus. Och \u00e4nd\u00e5 omskar Paulus Timoteus, vars mor var judisk och vars far enligt vad alla visste<\/em> inte var jude (Apg. 16:1-4). Paulus betraktade Timoteus som jude p.g.a. av moderns h\u00e4rstamning \u2013 och f\u00f6ljaktligen \u00e5lagd omsk\u00e4relse.<\/p>\n

\"\"F\u00f6rlorade stammar \u2013 vart tog de v\u00e4gen?<\/h3>\n

A<\/span>shers stam, Dans, Naftalis och de \u00f6vriga: vad h\u00e4nde med dem? M\u00e5nga t\u00e4nker p\u00e5 de \u201dtio f\u00f6rlorade stammarna\u201d i Israels Nordrike efter den assyriska ockupationen.<\/p>\n

Det h\u00e4r kan vara ett veritabelt gungfly med tanke p\u00e5 de m\u00e5nga kvasihistoriska teorier och sekteristiska uppfattningar som florerar. Det finns emellertid ett antal fakta att beakta innan man okritiskt godtar fantasierna och spekulationerna fr\u00e5n f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r British Israelism, Black Hebrews och andra \u201ders\u00e4ttnings-griller\u201d.<\/p>\n

Judar talar vanligtvis inte om de \u201df\u00f6rlorade\u201d stammarna, d\u00e4remot om stammar som f\u00f6rskingrades och om vissa som blandades med varandra. Nordriket Israel f\u00f6rlorade sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, m\u00e5nga av dess inv\u00e5nare omlokaliserades och fr\u00e4mmande folk flyttades dit. Detta betyder emellertid inte att stammarna gick fullst\u00e4ndigt f\u00f6rlorade.<\/p>\n

Trots frekvent fiendskap mellan Nordriket och Sydriket (Juda rike) kan vi finna talrika bibliska exempel p\u00e5 att inv\u00e5nare fr\u00e5n norr fortsatte att tillbe i s\u00f6der, i Jerusalem \u2013 och t.o.m. bos\u00e4tta sig d\u00e4r (2 Kr\u00f6n. 11:16-17; 19:4, 30:1, 11, 18, 25; 34:5, 6, 9, 33; 35:17-18). Jerusalem var i sj\u00e4lva verket en \u201dkosmopolitisk\u201d stad med representanter f\u00f6r m\u00e5nga stammar, inklusive Manasses och Efraims (1 Kr\u00f6n. 9:3). Vi har sk\u00e4l att anta att m\u00e5nga fr\u00e5n norr med anknytning till Jerusalem fann en fristad i Juda rike i samband med den assyriska invasionen.<\/p>\n

T.o.m. efter \u00e5terkomsten fr\u00e5n den babyloniska f\u00e5ngenskapen finner vi h\u00e4nsyftningar p\u00e5 inte blott Judas och Benjamins stammar (Sydriket).<\/p>\n

Nya testamentet uppvisar anm\u00e4rkningsv\u00e4rda exempel. Jakob, Jesu bror, riktade sin epistel till \u201dde tolv stammarna\u201d i f\u00f6rskingringen (Jak. 1:1). En s\u00e5dan formulering vore meningsl\u00f6s ifall Nordrikets stammar var borta ur leken.<\/p>\n

Lukas n\u00e4mner Hanna, Fanuels dotter ur Ashers stam, den nordligaste av dem alla. Hon bodde i Jerusalem sjuhundra \u00e5r efter att denna stam p\u00e5st\u00e5tts vara \u201df\u00f6rlorad\u201d (Luk. 2:36). Och det finns otvivelaktigt \u00e5tskilliga fler liknande fall. Sist och slutligen n\u00e4mns alla Israels barns stammar i Johannes vision av den yttersta tiden (Upp. 7:4-8).<\/p>\n

Tv\u00e4rtemot den allm\u00e4nna uppfattningen innefattade Juda rike inte blott tv\u00e5 stammar, Judas och Benjamins. Simeons (hebr. Shimon<\/em>) stam utgjorde en enklav innanf\u00f6r Judas gr\u00e4nser. Dessutom var Levis stam med sina tempelplikter utan tvivel v\u00e4l representerad i Jerusalem med omgivningar, trots att man saknade ett specifikt landomr\u00e5de. Och till detta b\u00f6r l\u00e4ggas de andra stammar som tidigare n\u00e4mnts.<\/p>\n

O<\/span>vanst\u00e5ende \u00e4r en generell \u00f6versikt \u00f6ver vissa fakta med anknytning till \u00e4mnet Israels stammar. Profeten Malaki f\u00f6rutsade profeten Elias ankomst som en proklamation av den messianska tids\u00e5ldern: \u201dOch han skall v\u00e4nda f\u00e4dernas hj\u00e4rtan till barnen och barnens hj\u00e4rtan till deras f\u00e4der\u201d<\/em> (Mal. 4:6). Det ska bli en tid av f\u00f6rsoning inom och bland familjer men ocks\u00e5 mellan Israel och Gud. Utan tvivel kommer ocks\u00e5 alla fr\u00e5gor om stamtillh\u00f6righet att besvaras i ett \u00e5teruppr\u00e4ttat Israel.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En kvinna fr\u00e5gade mig en g\u00e5ng: \u201dSt\u00e5r m\u00f6nstret och f\u00e4rgen p\u00e5 din kippa [el. yarmulke, kalott] f\u00f6r din stamtillh\u00f6righet?\u201d Hon syftade p\u00e5 Israels tolv stammar och m\u00e5ste ha antagit att kippa-design i likhet med tartans, skotskrutiga m\u00f6nster, inneb\u00e4r klanidentifikation. \u201dNej\u201d, svarade jag, \u201ddet handlar om personlig smak.\u201d Men i sj\u00e4lva verket kan designskillnader avspegla b\u00e4rarens […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":3685,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[5,33],"tags":[],"class_list":["post-3683","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-article","category-featured"],"yoast_head":"\n\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d - Lema'an Zion<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d - Lema'an Zion\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"En kvinna fr\u00e5gade mig en g\u00e5ng: \u201dSt\u00e5r m\u00f6nstret och f\u00e4rgen p\u00e5 din kippa [el. yarmulke, kalott] f\u00f6r din stamtillh\u00f6righet?\u201d Hon syftade p\u00e5 Israels tolv stammar och m\u00e5ste ha antagit att kippa-design i likhet med tartans, skotskrutiga m\u00f6nster, inneb\u00e4r klanidentifikation. \u201dNej\u201d, svarade jag, \u201ddet handlar om personlig smak.\u201d Men i sj\u00e4lva verket kan designskillnader avspegla b\u00e4rarens […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Lema'an Zion\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2021-08-12T08:49:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-08-12T09:12:04+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1240\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"591\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Gabriel A. Goldberg, M.A.\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Gabriel A. Goldberg, M.A.\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/\"},\"author\":{\"name\":\"Gabriel A. Goldberg, M.A.\",\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/#\/schema\/person\/fae2faee3e364fab59f12c355e9a10e6\"},\"headline\":\"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d\",\"datePublished\":\"2021-08-12T08:49:36+00:00\",\"dateModified\":\"2021-08-12T09:12:04+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/\"},\"wordCount\":5086,\"commentCount\":0,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg\",\"articleSection\":[\"Artiklar\",\"Featured\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/\",\"url\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/\",\"name\":\"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d - Lema'an Zion\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg\",\"datePublished\":\"2021-08-12T08:49:36+00:00\",\"dateModified\":\"2021-08-12T09:12:04+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/#\/schema\/person\/fae2faee3e364fab59f12c355e9a10e6\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg\",\"width\":1240,\"height\":591},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/hashivah.org\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/#website\",\"url\":\"https:\/\/hashivah.org\/\",\"name\":\"Lema'an Zion\",\"description\":\"My WordPress Blog\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/hashivah.org\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/#\/schema\/person\/fae2faee3e364fab59f12c355e9a10e6\",\"name\":\"Gabriel A. Goldberg, M.A.\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/unnamed-1-150x150.png\",\"url\":\"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/unnamed-1-150x150.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/unnamed-1-150x150.png\",\"caption\":\"Gabriel A. Goldberg, M.A.\"},\"url\":\"https:\/\/hashivah.org\/sv\/author\/gabi\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d - Lema'an Zion","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d - Lema'an Zion","og_description":"En kvinna fr\u00e5gade mig en g\u00e5ng: \u201dSt\u00e5r m\u00f6nstret och f\u00e4rgen p\u00e5 din kippa [el. yarmulke, kalott] f\u00f6r din stamtillh\u00f6righet?\u201d Hon syftade p\u00e5 Israels tolv stammar och m\u00e5ste ha antagit att kippa-design i likhet med tartans, skotskrutiga m\u00f6nster, inneb\u00e4r klanidentifikation. \u201dNej\u201d, svarade jag, \u201ddet handlar om personlig smak.\u201d Men i sj\u00e4lva verket kan designskillnader avspegla b\u00e4rarens […]","og_url":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/","og_site_name":"Lema'an Zion","article_published_time":"2021-08-12T08:49:36+00:00","article_modified_time":"2021-08-12T09:12:04+00:00","og_image":[{"width":1240,"height":591,"url":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Gabriel A. Goldberg, M.A.","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Gabriel A. Goldberg, M.A.","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"7 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/"},"author":{"name":"Gabriel A. Goldberg, M.A.","@id":"https:\/\/hashivah.org\/#\/schema\/person\/fae2faee3e364fab59f12c355e9a10e6"},"headline":"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d","datePublished":"2021-08-12T08:49:36+00:00","dateModified":"2021-08-12T09:12:04+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/"},"wordCount":5086,"commentCount":0,"image":{"@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg","articleSection":["Artiklar","Featured"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/","url":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/","name":"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d - Lema'an Zion","isPartOf":{"@id":"https:\/\/hashivah.org\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg","datePublished":"2021-08-12T08:49:36+00:00","dateModified":"2021-08-12T09:12:04+00:00","author":{"@id":"https:\/\/hashivah.org\/#\/schema\/person\/fae2faee3e364fab59f12c355e9a10e6"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#primaryimage","url":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg","contentUrl":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg","width":1240,"height":591},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/hashivah.org\/de\/whats-your-tribe\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/hashivah.org\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"\u201dVilken stam tillh\u00f6r du?\u201d"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/hashivah.org\/#website","url":"https:\/\/hashivah.org\/","name":"Lema'an Zion","description":"My WordPress Blog","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/hashivah.org\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/hashivah.org\/#\/schema\/person\/fae2faee3e364fab59f12c355e9a10e6","name":"Gabriel A. Goldberg, M.A.","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/unnamed-1-150x150.png","url":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/unnamed-1-150x150.png","contentUrl":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/unnamed-1-150x150.png","caption":"Gabriel A. Goldberg, M.A."},"url":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/author\/gabi\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/hashivah.org\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/page-04.jpg","wps_subtitle":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3683","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3683"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3683\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3689,"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3683\/revisions\/3689"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3685"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3683"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3683"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hashivah.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3683"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}